Hörde jag 'matglädje'?

toast fransk skagen

Jag tycker faktiskt att det har varit en ganska dassig vecka. Det är rebeller och diktatorer som bråkar och är hemska i världen, jetplan som packas ihop och nu har de dessutom avlivat de där små björnungarna i norrland. Japan är radioaktivt och jodtabletterna har enligt rykte på stan tagit slut till och med här, i Sverige. Galet. Jag är så orolig för Japan. Inte ens nya möbler och målade väggar på mitt kontor på jobbet har kunnat pigga upp. Därför är jag extra glad att det är fredag imorgon och jag känner att jag redan nu måste smygstarta, och försöka piffa upp dassveckan, med en toast skagen! En toast fransk skagen. Den heter så bara för att jag har tagit dijonsenap i.

Här är en inledningsbild;

Toast fransk skagen är så himla bra för man behöver knappt anstränga sig ett dugg. Rödlök, räkor, lite dill om man har, citron och majjo och/eller kräm fräsch är typ det som behövs. Jag hade i lite dijon idag, sjukt gott. Men annars brukar jag ha lite sambal oelek. Det är bara löken som behöver hackas, sen blandar man i resten av grejerna.

Titta så fint! Jag tog danskt bröd som jag hade hemma men annars är väl rostbröd en klassiker till.

Såhär gott var det.

KRAM

17.30-frukosten

Det här är inte matglädje

 

Särskilt när man ätit det i två dagar med goda utsikter att det blir en tredje. 

:(

La pauvre

 

Åh, det är så sjukt synd om mig! Jag är sjuk och orkar knappt lyfta fingrarna för att skriva det här. Har en helt ny sympati för äldre och andra svaga efter att jag nästan började gråta för att jag inte orkade skruva upp jospaketet. Stark är inte mitt mellannamn.

Jag har förstått att de flesta inte har så bra aptit när de är sjuka. Sån är inte jag. Det enda jag kan tänka på är sömn och mat. Tyvärr orkar jag ju knappt gå upp till kylen, så det får bli matprogram på tv:n istället. Eller remenissing of the weekend, som var en av de bättre nånsin.

Lisa fick en väldigt stor råraka på PA och var som synes glad för det.

Jag fegade och tog råbiffen. Jag vet att jag fotade Stinas Chicken Jerk, men nu hittar jag inte det kortet. Typiskt.

Lördagskvällen avrundades på en båt och vi klädde oss så klart för det. Föredömligt många västkustbitar kom ur stereon och vi ville aldrig gå i land.

 Men det gjorde vi såklart till slut. Och fick i oss ståndsmässig frukost på söndagen.

Alone again och McDonken fick stå för tröstandet.

 Nämen, här är ju Stinas Chicken Jerk!

Och det här längtas tillbaka till.
Just det, när sjukdomen bara var i antågande gjorde jag en mycket fin sallad, som visas i bildspel uppe till höger här ---->
Jag var nämligen hos doktorn som sa att jag kanske hade b-vitaminbrist. Han nämnde i och försig lunginflammation och körtelfeber också, men det verkade svårare att självmedicinera. I alla fall så googlade jag på b-vitamin och fann ägg och yoghurt, vilket jag äter varje morgon. Men det stod också spenat och salt kött! Äntligen en läkare som ordinerar bacon, tänkte jag och gjorde Friskussalladen. Missa inte den fina slideshåwen!
puss ses sen

weirdnesses

Märkliga saker försigår. Märkligheter som jag inte har möjlighet att förklara. Det är nämligen så att jag inte har varit hungrig sedan i onsdags kväll. Det händer ALDRIG. Jag är ju alltid hungrig, typ. Jag finner den här avsaknaden av hungerskänsla ytterst oroväckande. Kanske är det någon mer som känner igen sig. Därför tänker jag att vi kör lite vackra och härliga matbilder på sådant man brukar gilla.

Ja men lite hjälper det ju. En toast skagen hade inte suttit fel, alltså. Välkommen hem fina fredag!

Hon hade låda i magen

Vi har alla varit där. Det är i slutet av månaden, man har fått till en lunchlåda. Man åker till jobbet. Utan lunchlåda.
Idag var det till och med så att jag glömde ställa in den färdiga lådan i kylen i gårkväll. Så det var bara att slänga när jag gick upp i morse. Inte ens en låda att komma hem till alltså.
Men vem hänger läpp länge för det? Inte jag! Jag travade iväg till gamla 60-stället, numera Café 75 (döpt efter lunchpriset) och köpte den här finfina lådan med strömming, mos, lingon, skirat smör, citron och stekt lök. Jädrar, va fint den satt!

Sen försökte jag piffa upp med en blommig strumpa till dagens kängor. Vädret tackade mig med nån märklig gles snö lagom till lunchköpet. Love you too.

Man fånte va dum

Nä, det får man inte. Eller ja, man ska väl försöka vara så smart det bara går. Idag har jag jobbat på det här med multitasking. Jag vet att vi inte ska stressa så mycket i våra liv och vara effektiva hela tiden, men ibland kan det vara bra. Som när man vill laga mycket mat snabbt. Jag har därför lagat två rätter samtidigt idag. Omöjligen, säger ni! Nänä. Inte alls. Vi plockar upp det ett snäpp bara, om ni pallar att hänga på.

Det är nämligen så att jag skall ha en sjukt lång dag imorgon, så jag tänkte ha med mig både middag och lunch till jobbet va. Därav dubbla maträtter idag. Jag har gjort en kycklingrulle och en pastasallad. Trixet är att ta samma grönsaker till båda typ. Jag har dessutom av någon anledning köpt jättemycket tortiljabröd(som folk envisas med att säga) och känner att jag måste använda upp dem.

Okej, det här har jag använt i grönsaksväg; champinjoner, lök, tomat, sallad och paprika. I köttväg; kyckling och skinka. I kolhydratsväg; bröd och pasta. 

Jag är svindålig på det som Emma är grym på, alltså att använda så lite disk som möjligt. Det blir alltid en massa disk när jag lagar mat. Jag hatar att diska, men hatar disken mer. Lite moment 22, kan jag tänka.(Är det ett moment 22? Ni som känner mig vet ju att jag har lite problem med såna här grejer, men om man kan säga att det är ett moment 22 och jag har använt det rätt så blir jag svinglad alltså.) Men en smart sak som jag brukar göra är att göra i ordning mat direkt i matlådan om det går, och det gör det ju med pastasallad! Kolla här;

Jag börjar alltså att hacka grönsakerna till båda rätterna. Man kan sätta igång stekpannan, sätta ugnen på 200 grader och hälla upp vatten i en kastrull till pastan. Lägg grönsaker direkt i matlådan. Tomat, lök, sallad, champinjon och paprika till pastasalladen. I stekpannan; lök och champinjoner. Till pastasalladen; lite skinka från emil i lönneberga, som ni ser på bilden.

 Här ser ni hur det hackas! När grönskan är klar tar man kycklingen, skär i bitar och sen ner i stekpannan. Jag kryddade med lite curry och honung i kycklingen också.

 Här steks det!

 Oj så jag multitaskar!

 Kolla, här är pastasalladen, klar att röras om. Jag tog lite tryffelolja i. KLART.

Här är kycklingrullen! Den skall in i ugnen lite, med ost på. Kolla nedan. OBS! Husmorstips! Om man har lite ost kvar som inte går att hyvla eller så, frys den så kan man ha den till pizza och rullar och sånt.

Här är den!  

Jojo! 2 rätter på en gång. Lite överkurs, lite svårt. Men effektivt.

Ps; maten tar kanske 30 minuter eller nåt sånt. Men det är ju två rätter. Ni får döma själva.

Laxdax

 

Jag har ingen blogginspiration, som det heter i branschen. Men inte gråter jag för det. Istället berättar jag om gårdagens middag som blev hyfsat fin. Rökt lax är en fin bit protein. Så snabb att den slår korven i enkelhet och det är få protein förunnat. Till detta serverades grillad paprika, som är gott som döden och en potatissallad, som om jag får säga det själv, blev god men väl senapig. Den bestod i alla fall av riktigt god kokt potatis, salladslök, salladsblad, fetaost, matyoghurt, fransk senap, kapris och lite (även här för mycket) salt och peppar.

Idag hoppas jag komma hem till en full kastrull, som jag apatiskt kommer kasta i mig i väntan på Pluras kök. He blir bra det.

It's all in the plating

Man fattar liksom varför Masterchef lägger ner så mycket kraft på att bedöma utseendet på de stackars förskrämda hobbykockarna. Nu kanske det här inte är världens bästa bild, men det är alltså Sveriges nationalrätt makaroner och falukorv som visas på bilden. Till det stekt lök, tomat och sallad. Innan ketchupmassakern ser det väl ändå rätt aptitligt ut?

Saker jag inte trodde att jag skulle göra på jobbet

 

1.Sy en vodoo-docka

Mackor vi minns; det hemlagade brödet

Morning birds! Häng nu inte läpp bara för att ni vaknar och ser att det har snöat lite. Jag vet att vi var många som igår drömde om att avnjuta en kaffe i solen i helgen, kanske med koolbrillorna på. Det kan fortfarande blir så. Men nu skiter vi i det och välkomnar med glädje fredagen hem igen.

Igår hände någonting märkligt. Det gjorde det i och för sig i morse också, då jag vaknade utvilad och pigg(!) klockan 05,00. Men, i alla fall. Igårkväll. Det märkliga som hände var att jag inte kände mig helt död och sängredo klockan 9 på kvällen. Nej, istället var jag, likt i morse, pigg och kry och glad. Och det är torsdag kväll vi pratar om! Min annars tröttaste kväll! Galet. Jag fick då för mig att jag skulle baka eget bröd. Inte nåt jobbigt och jäs-komplicerat eller surdegsaktigt eller så. Det blev ett bakpulverbröd, vilket enligt mig är lika bra som vilket surdegsjäst bröd som helst. Såhär ser det ut;

Mmmmm. Jag vet. Jag har skrivit ner receptet förr i bloggen, så jag gör inte det igen. Men det är bara att höra av sig, should the andra to baka it falla på och recept saknas. Det bästa är att det knappt tar 15 minter att blanda ihop. Sen typ 45 i ugnen, men då behöver man ju inte jobba nåt. Medan brödet bakas kan man till exempel kolla på sitt favvotvprogram, typ 2,5 men.

Såhär fina blev frullemackorna! Notera att de har 3 olika grönsaker på sig. Fantastiskt va?

Här vilar osten i en såndär käck ziplockpåse från IKEA. Jag äcklas nästan lite av min egen praktiskhet. Usch. Min kompis har en kompis som är ihop med en tjej som sorterar sina underkläder i ziplockpåsar. Sådär långt har jag i alla fall inte gått.

Óch i väskan ligger mackorna. Ser ni att jag har pimpat min väska idag? Det är en scarf från Japan, eller ja, jag har fått den av en vän som är japan. Som med all sannorlikhet har köpt den i Japan. Whatever, det är tänkt som en liten tribute till Japan för att visa att jag tänker på dem, jättemycket, tänkte jag. Alltså vad fruktansvärt.

Såhär fin är den.

Mackor vi minns; frukostmackan.

God morgon! Åh så härligt med tidig morgon! Solen skiner och idag är en ny dag! Nä, jag skojja bara. Jag hatar mornar. Jag är alltid trött och vill aldrig gå upp. Det är döden att gå upp. Men, det som är bra med mornar är att man får äta frukost. Bloggens bästa måltid. I morse, tidigt som faan, gjorde jag en ost- och skinkwrap. Inget konstigt med det, ost och skinka och grönt i en salig härlig blandning.  Kolla in;

Och såhär bra blir den i väskan;

Nu kickstartar vi denna torsdag, som alla hurtiga karriäristabloggerskor säger. Fast jag väljer slowstart med the Ricky Gervais show.

Now that's what I call Tallriksmodellen!

 

Recension Double Cheese Chili Chips:

Okej, det är svårt för nånting att motsvara förväntningarna när man gått och längtat en hel dag. Att man längtar en hel dag efter en ny chipssmak behöver vi inte fördjupa oss ytterligare i. 

Det blir inte mer än en 3:a för er, kompisar. Jag kanske kommer köpa er igen, men det var ändå längtan som var bäst. Det var som att gå och vara olyckligt kär i flera år och sen när man väl får ihop det med den ouppnåeliga märka att det inte var nåt mer än en trevlig utsida. Obs, självupplevt.

Men nu ska vi inte hänga läpp för det. Ovan visas en mycket snabb variant av klassikern kött och potatis. Chips kan inte vara så mycket sämre än pommes och det räknas ju ändå som middag i flera länder. Servera med grillat lår och lite sallad (hade aldrig kommit på tallriken om jag ätit själv. Då hade i och för sig inte tallrik använts heller.) Men så sofistikerat det blev!

I löv that lövbiff

Väldigt sällan har jag en färdig idé om middagen, men igår var min övertygelse om att äta lövbiff på asiatiskt vis benhård. Suget började när den fabulösa Stinan de senaste dagarna talat sig varm om nån slags asian-fusion renskavswok hon brukade göra. På en mattidning såg jag sen en lövbiffwok och saken var biff. Hahahaha, så det kan bli.

 

Jag hade såklart glömt helt hur Stina gjorde sin maträtt, men försökte ändå på nån remake. Lade ner purjo, paprika, lime, ingefära och en fin bit lövbiff. På tal om det! Note to mathandlarna: Där jag bor på Kungsholmen är det vanligaste hushållet singelhushåll. Jag kan tänka mig att de flesta handlar dag-till-dag precis som jag. VARFÖR finns det då inte mindre förpackningar än tre stora lövbiffar att köpa? Jaja, jag löste det genom att äta ganska mycket och göra en matlåda.

 

Jag började steka ködtet i lite smör. Sen fick purjon och paprikan åka i. Jag hackade lite ingefära och blandade med soja, hällde på lite honung och klämde på limejos. Nudlar fick koka vid sidan av och sen gotta in sig i saucen.

Mjau, sicken höjdarrätt! Tyvärr blev det lite för lite i dagens matlåda, så nu sitter jag och drömmer väldigt mycket om en ny chipssmak jag såg i tunnelbanan. Det var nåt med cheese och chili. Grrrr.

Efter att jag ätit upp typ alla prydnadsapelsiner köpte jag ett nytt orange (för att matcha lampan) färginslag till bordet. Hej knoppar!

Kvällen avslutades med Höstlegender. Ja jävlar va känsloyror de rev upp. Jag tänkte mycket på att anledningen till att alla tre brorsorna blir kära i Susannah, är kanske för att det inte direkt kommer förbi så mycket brudar på på stäppen. Teorin stärks av att det sen är grannflickan som får sig en omgång. Med det inte sagt att det inte är en fantastisk film! Såna grymma epos-filmer görs väl inte längre? Antar att Australia var ett försök. Ikväll hoppas jag mycket på mäklar-tv.
pussar

Tre pannor

Oh va svårt det är med mat efter träning. Man vill bara möla i sig något där och då, men istället ska man ta sig hem, handla och laga. Man kan vara glad om man kommer innanför dörren kl 20. Och har man då ätit lunch kl 12, så krävs det ingen femteklassare att räkna ut att man är hungrig som döden. Särskilt jag, som gärna äter var tredje timme för att slippa få det där tomma i blicken.
En sak, förutom tid, som jag tycker att folk slösar lite på när det kommer till matlagning, är disk. Man behöver liksom inte kleta ner varenda kärl i huset för att göra en middag. Idag demonstreras detta i rätten som jag döpt till: Tre pannor.

 

Först ut är grönsaksgänget. Lite paprika, morotstavar och broccoli, som först fick en snabb sköljning av vattenkokaren.

 

Lammkorvens tur. Som ni ser är den kockproffsigt skuren på längden.

Sen åker halloumin i. Anledningen till att den fått vänta är dels för att den ska ligga och torka av på lite papper (skivad, såklart) och dels för att den ju är godast straight out of the pan.

Tada! Introducing Tre pannor. 

Så fin balans av färg, protein, sälta och diskkvantitet! Jag tog en hel del tabasco på grönsakerna och åt allt på under två minuter.

Sen var det tänkt att jag skulle göra nån slags citrussallad till efterrätt. Det började med inte mindre än två besvikelser. När jag började filéa apelsinen märkte jag att den var torr som gammal hud, typ. Det gick knappt att pressa ut en droppe jos från den. Här blev jag lite nedstämd. Jag tog mig an blodapelsinen och såg att så där värst blodig var den inte. Den var som en lite rosatonad vanlig apelsin.

Med två såna motgångar i ryggen gäller det att verkligen samla sig och komma igen. Jag såg min killes blodgrape och gav mig på den. Sen kom jag på att det stod en hel skål med apelsiner på bordet som färgklick, så då tog jag en sån också. (du ska få nya citrusfrukter, Lövet)

Sen kommer det finurliga. Jag tog en bit ingefära och hackade ner i det som ärligt talat blev mer en soppa än en fruktsallad. Men jädrar va gött att sörpla i sig! Och samtidigt har man försäkrat sig om en frisk vår med så mycket vitaminer och antioxidanter från naturens skafferi.