Förlåt

Jag ber alla om ursäkt för att jag kallade djuren för kossor i inlägget nedan. Det skall vara tjurar.

Semestermat

Hej alla matunderfemtonminuterlovers! Vi är helt införstådda med att ni saknat bloggen som haft lite midsommarledigt. Sen är det faktiskt så att vi var på ett ställe där det inte fanns en massa datorer och sånt. Vi kan inte hålla på att uppdatera stup i kvarten(hihi, roligt uttryck) även om vi älskar och saknar bloggen. Anyways, jag sitter och okynnesbloggar lite på jobbet och har glömt min sladd till kameran, så det blir inga bilder. Däremot en målning som sammanfattar midsommar på ett bra sätt, tycker jag. Vi fick bo på en fantastisk gård med en lada. Idyll, så att säga. Mat, rusdryck och grill. Och kor utanför fönstret. Det kommer en massa bilder på detta. Det fräckaste var kanske när vi byggde en midsommarstång. Urbra.

Annars är det ju det här med sommar och mat. Jag känner inte att jag behöver så mycket mat på sommaren. Igår åt jag till exempel bara mörk choklad utöver lunchen. Jag käkar mörk choklad som en satans modebloggare nuförtiden. Idag kommer det garanterat bli jordgubbar, då de enkom kostar 20 pix här utanför mataffärn.

Bästa

 

Hej Frukost.

du är värd mer än allt fåglarna samlat.

First things first. Idag är en sorgens dag. Jag vaknade till nyheten om Clarence Clemons död. Herregud. Inga mer saxriff. Det är verkligen sorgligt och jag gillar det inte alls. Det blir en Clarence-tribute dag musikmässigt sett i mitt hem idag.

"Är det bacon och marsipan?"
"Choklad och pistage?"
Två av de många frågor vi har fått denna helg då jag och Lisa stolt har visat upp bilderna på Älvsborgsbron-hatten som vi gjorde igår. Även om det kanske ser ut som choklad och marsipan, så är det inte det. Det är sandpapper och piprensare. Jag är av princip emot att göra saker av mat som man inte har för avsikt att äta upp. Dels för att jag inte kan fatta slöseriet och dels för att det faktiskt finns barn som svälter, herregud. Skäms. Kan du göra saker av mat så har du troligtvis för mycket mat.

Jag vet att den inte har någonting med mat att göra, men vi är så stolta, jag och Lisa.

Vi gjorde också gasklockan. Kolla så fin!

Annars så är det ju sommar nu, så det har såklart grillats i helgen. Vi besökte också feskekörkan igen i lördags, jag och Lisa, och stötte på den här spännande och mycket märkliga men också innovativa kräftkreationen. Tur att de är döda, kräftorna. Det ser sanslöst jobbigt ut. Som en jättejobbig kräftyogapose.

Mmmm. Feskekörkan måste ju vara en av stans bästa platser.

Mycket rusdryck, som La Freeway säger, har intagits under helgen i övrigt. Precis som sig bör under ledighet. Nu jobbar vi tre dagar till och sen firar vi middlesummer tycker jag.

Rapport från Mellerud

Rapport till Himmelen. Kommer ni ihåg den serien? Var det den enda "produktionen" Figge Norling gjorde?Jag är i alla fall i Mellerud. Här är en bild på köket och dagens middag; omelette med sparris. Omelette är gott och lätt. Man kan alltid tänka lite som pizza. I och med att jag äter en massa fett så vispar jag äggen med grädde. Jag måste säga att det faktiskt är väldigt stor skillnad på grädde och mjölk. Grädde=sjukt mycket godare.

Idag blev det alltså omelette med ost, skinka och sparris. Här är hacket;

Och här kokar sparrisarna. De blev faktiskt otroligt bra. Jag kokade dem verkligen alldeles lagom länge. De kändes liksom "unga", sparrisarna.

Mmmmm. Här är resultatet. Fräscht.

Här äter jag!

S to the T to the H to the L to the M

"Oj vad du är brun", sa mina kollegor när jag kom till jobbet igår. Det kan de få säga igen, om man säger så. Jag är brun. För jag har varit i Stockholm hela helgen och där lös solen. 

Såhär var det mest hela tiden. Här promenerade jag serni.

Jag fick besöka min bästa väns arbetsplats. Vi åt lurre där. Bea och biff. Jag skall inte prata om det mer för jag har redan bloggat om det och vi ska inte bli bea-heavy i bloggen.

Efter mat och besök åkte jag hem till min systers lägenhet. I vilken jag bodde. Den är fantastisk. Titta så fint jag ordnade det för mig. Man behöver alltså inte stryka på en strykbräda. Vin- och bokhållare funkar också.

Sen slutade Emma äntligen jobba och tog istället tag i sina missade samtal. Hon brukar göra sånt här. Vi ordnade en liten picnic åt oss.

Charkar är nåt av det vackraste både jag och Emma vet. Därför bestod vår picnic nästan enkom av varor från charken.

KOLLA! Honung med tryffel i. Nån gång skall jag skriva en hyllningssång till honung med tryffel.

Här picniccar vi oss som bäst.

Mmmmm.

Den här hästen har ingenting med helgens matintag att göra. Den är bara fin.

Vi åt givetvis råbiff också. Jag dör så godt.

Det här är bara en tidig morgon-bild. Eller sen nattbild, hur man nu väljer att se det. Lisa och jag fick se soluppgång från en fin båt.

På söndagen tog Lövet med oss till en underbar ö. Där fanns det grill, roligt sällskap och mera sol. Vi fick också svar på en del viktiga frågor som vi gått och funderat på ett tag. Kolla in grillmaten;

Och blommorna.

Och grillmaten igen. Underbart.

Tack fina Stockholm och fina fina vänner.

En ostmacaron

(see full image)

Sent from my iPhone

på semester

Det går inte så bra för mig alltså. Jag försöker överföra bilder från en macdator. Jag kan inte macdatorer. Det suger. Jag vill nämligen visa er hur bra jag har det. Jag vill visa er en bild på ett glas vin, ett stycke bok, en grön tak-ås och ett par trä-toppar. Men det går inte, för jag kan inte. Så ni får helt enkelt lita på att jag har det urfint på min minisemester i Stockholm hos min bästis och min syster. Imorgon kommer bildbevis.

Jag åt lurre med Emma förut. Vi åt biff å bea. Det fick mig osökt att tänka på min storebrors bea. Han gör en helt fantastisk bea och jag borde verkligen be honom gästblogga om den. Den är sanslöst bra. Han brukar alltid göra två. En vanlig och en med chili. Jag gillar den med chili bäst.

Och det får mig osökt att tänka på en kock som jag jobbade med på Marstrand som också gjorde en sanslöst bra bea, med krasse och knaperstekt bacon i. Kan ni fatta? Cra-zy I tell ya.

Ok, enjoy fredan. Det gör jag. "Ler".

Home of the hungry and land of the lazy

 

Det har ju varit nationaldag här i landet. Jag är nånstans ganska glad att vi inte håller på som norrmännen, det är lite läskigt. Men jag tackar för den röda dagen. Då fick man tillfälle att frossa i diverse säsongsbetonad mat.  

 Jaha, tänker man kanske när man ser färg på ingredienserna. Är det Italiens nationaldag som ska firas?

 

Men på bordet var det tydligt vem som firades. För övrigt var 6 juni också Sillens dag såg jag på FB! Jag vill därför gratta min fina vän Sillen. I efterskott.

Wherever I lay my arm, that's my home

Ibland när jag var singel så kände jag att jag behövde ladda närhets-batterierna. Om man hånglade upp nån, som kanske till och med höll om en lite, så kunde man klara sig utan sånt där tjafs ett bra tag till. Så är det nu med mina Göteborgsbästisar. Inte så att jag går och svälter i Stockholm, här finns fantastiska kompisar som jag har ynnesten att få vara med, men det tar ju inte bort saknaden efter gänget.

Det är som att jag lämnat en arm i Göteborg och resten av kroppen saknar den där armen något väldigt. Den andra armen sköter det dagliga hyfsat, men det där två-glas-vin-lugnet kommer lättast när armen är på plats.

Jag var i Göteborg i helgen och satan i gatan vilken lycka. Världens bästa häng, väder och Håkankonsert.

Göteborg, om du vill ha mig. Nu kan du få mig så lätt.

Här blev det en lite udda bild. Mest för att Blondinbella har sagt att man alltid måste bildsätta (och kom igen! Blondinbella var den första bloggdrotttningen) Men också för att det var det mest medvetna brytet mot lchf på länge. Fast jag småfuskar hela tiden. Men jag tycker att magen blivit både plattare och nöjdare. Och är inte det ett bra betyg på en diet som man halvfuskar sig fram med?

the longest weekend

Det är inte klokt vilken fantastiskt utomordentligt fin helg jag har haft med fina fina vänner. Och, min allra bästa vän som kom på besök från Stockholm. Vi har gjort en massa fräcka saker. Mycket mat och musik. Kolla bilderna;

 Oj så fina!

Vi gick till Feskekörkan för att stilla en Stockholmares sug efter riktig mat från den riktiga kusten. Såhär stämningsfullt var det där.

Dryck.

Och mat. Jag och Lövet åt musslor. Jag tror nästan att det är min bästa mat. Helt fab.

Emo åt rödspätta. Har ni sett så fint? 

 Väldigt nöjda båda två.

 Hejhej.

Sen gick vi och kollade på HåkanH. Sicken feeling jag fick. Alla fick nog feeling.

Såhär avslutades helgen. mmm.

Jag brukar nästan alltid ha en plan för middag ganska tidigt på dagen. Det beror inte på att jag är särskilt ordningsam, utan för att jag alltid tänker på mat och på nästa måltid. Idag hade jag ingen plan ty hela min skalle var upptagen med arbete. Hårt slit och arbete. Jag började således fundera på middag så sent som vid centralen typ. Urhungrig men inte alls sugen på att laga mat. Om ni också känner så flera gånger i veckan så kan jag verkligen rekommendera ovan synes mix; skagenröra, sill och ägg! F.A.B.
Om man nu gillar sill, det vill säga. Annars kan man ju ta nån annan färdiglagad fisk. Fisk är bra. Ät mer av det.

Nu skall jag bara vänta på att det blir torsdag så att jag kan åka till Stockholm.

What to do while waiting on a friend

Ni andra stora Joe Labero-fans därute kommer kanske ihåg när han för typ 10 år sedan åkte på någon form av kollaps? Under den här tiden bodde jag och min bästis och bloggparhäst Emo i kollektivet Svettpärlan i Vasastan. Joe bodde i princip granne med oss ( på landet räknar man folk som bor inom en kilometer som grannar. I Norrland 10 mil.). Då både jag och Emma är stora Joe Labero-fans,gjorde vi givetvis det enda rätta i en sådan svår situation. Vi skrev ett krya-på-dig-brev som vi satte i hans port. Vi ville ju givetvis att han skulle bli frisk snabbt. Kanske var det också så att vi väntade oss något slags tack tillbaks. Men dagarna gick utan någon som helst syn av tack-kort, tack-vin eller annat lämpligt tackande lämpligt för sådana trevliga damer som oss. Joe blev ju bättre sen och ser bara yngre och brunare ut för varje år. Han är verkligen en magiker.

Jag måste säga att jag sedan den händelsen alltid varit lite besviken på Joe. Det har inte riktigt varit samma sak sedan han let us down. Men. Nu har han chansen att gottgöra det hela. Joe Labero, om du läser det här, kan du trolla hit min bästis som sitter fast på ett tåg och är en timma försen redan?! Jag lovar att vi är kvitt då.

Under tiden gör jag det enda man kan göra när man väntar på en vän.

Fredagstorsdag

Jag kom på alldeles för sent att det är som fredag idag. Eller ja, för de flesta är det väl söndag men eftersom jag jobbade idag så blev det fredag. Om jag hade vetat det, att jag skulle vara ledig imorgon, hade jag varit på väg till Göteborg nu. Jäklar va västkustssuget pyr inom mig.
När jag på väg hem plockade upp diverse godsaker började fredagskänslan väckas inom mig så smått. Och med den fredagsölssuget. Men inte en kotte var i stan!
Så nu har jag försökt kväva ölsuget med ännu en tapastallrik. Idag gick jag förbi Cajsa Warg och köpte finfina råvaror. En gooood ost som heter Mont Jura. Köp den!
Annars var sparrisen grund. LCHF-aktigt dränkte jag dem i smör. Mmmm.
Här är en närbild.
Nu ska jag kväva Göteborgslängtan med Knausgård. Och imorgon ska jag vara en äcklig dink-stockholmare och gå och få massage och fotspa. Thug-style! Nä.
puss

Loud Chicken Hides Farao

Okej, så min bästis och bloggparhäst har alltså blivit kär och gift sig med LCHF. Det klart man blir nyfiken. Tyvärr brukar jag kunna hålla dieter typ max en dag, det svåra med den här verkar vara nolltoleransen mot socker. 

Hur som helst, här är mitt försök. Inte så olikt mina vanliga rätter. Jag brukar inte gilla när man ska tillaga så mycket, så då får ofta kolhydraterna stryka på foten. Men jag kan lika gärna skippa proteinet och köra pasta rouge.

Det bästa med Kristianssons stories är creme fraichen! Jag älskar creme fraiche och gick hårt ut idag. Lax, tomat, hårdkokt ägg, keso och creme fraiche med pepparrot. Mjau.

Som dessert sommarens guld, banan och en stor klick creme fraiche. Yes lchf, I'm with you.
Okej, jag kommer behöva en hel del tips av dig, Kris. TUR ATT VI SES I HELGEN!

Heaven on a plate

 

Jag tycker ibland att det är fasligt svårt att hinna med det här med middag. Förra veckan åt jag middag kanske två gånger, men drack desto mer öl. Allt som har någon slags livsmedelskänsla tycker jag kan räknas in som mat. Chips är helt klart mat. Öl kanske inte riktigt kan räknas dit, men släng in en näve nötter och jag är på banan.

Hur som helst så lovade jag mig själv att bli bättre på att äta middag den här veckan. Således köpte jag sushi på vägen hem i måndags (efter långt övervgande med mig själv om yoghurt kunde räknas som middag. Jag sa nej) och igår blev jag bjuden på jävligt god middag ute. Man kan säga att det var i samma familj som måndagsmiddagen. Shirazi.

Mjau, vilken fin konsistens i laxen.

Sen det här med att jag vrickat tån och knappt kunde gå därifrån gjorde egentligen bara kvällen lite mer reality bites.

Det och att, över ett glas vin, titta på barn som lekte Pippi Långstrump. 

grillgalningar

Här sitter jag och okynnesbloggar på arbetstid. Jag vet att det inte är ok. Men jag håller på med en arbetsuppgift som ibland kräver att man stannar upp och låter saker och ting vila i skallen lite. Jag vill inte slösa bort den där tiden mellan arbete och eftertanke, hence bloggandet.

I alla fall, jag kom bara på en sjukt god grej som man kan göra nu när grillmanian åter gör sig påmind. Var sommar blir vi ju som tokiga i det här med att grilla saker och ting över öppen eld. Jag tror att det är stenåldersmänniskan i oss som kommer fram. Kikar fram.

Tipset är en sallad som ni skall testa. Det är min vän Theresa som ligger bakom salladen. Den består av följande;

Vattenmelon, fetaost och basilika. Ni skall inte grilla salladen. Grillen är bara där som en påminnelse om att salladen är väldigt härlig till grillat. Seså, ut och testa med er. Det skall bli döbra väder på lördag sägs det till exempel. Då kan ni passa på. (i Göteborg i alla fall, resten av landet kan jag inte svara för).