I löv jul

Lök, cry me a river!

Råbiff around the world

Tackgivande

Det har ju varit sån hära högtid i Amerikat och även om vi inte lyckades mygla in oss hos nån riktig amerikansk familj, så fick vi en riktig kalkonmiddag på en diner.

Vi hade väl ganska höga förväntnignar på rätten. Det vill säga, innan den kom in.

Alltså, varför serverar man mat i den här färgskalan? Fyra nyanser av beige? Jo, cranberrysåsen väger väl upp lite och stuffingen avr väldigt god, men annars var det ingen höjdare alltså. Axl, som var med och hade ätit precis samma upplägg kvällen innan, sa att det var så här det smakade.

 

Sen kom däremot en glad överraskning! Pumpkin pie smakar typ som pepparkaksdeg. Mums. Grädden smakade också som maräng. Tack för det.
Nu längtar jag efter nästa högtid i Sverige. Det är väldigt mysigt här nu när de börjat julpynta, men jul, är ju som ni vet, ingenting utan di nära och kära.
puss

The american kitchen

Hej konsument!

Okej, här kommer ett konsumtionstips. För två veckor sen (!) gjorde jag gelenagellack och kolla nu! Det enda som hänt är att naglarna växt ut. Lacket är intakt. Aldrig har ett nagellack gjort mig så nöjd. Klart slut.
Kram

det här med mornar

Hej alla bloglovers. Ni som känner mig och ser mina statusuppdateringar på ansiktsboken vet att jag tycker oerhört illa om mornar, särskilt kombinationen mornar och galen kollektivtrafik. Måndag till fredag är tidiga mornar det absolut värsta jag vet. Lördag och söndag är det snarare tvärt om. Jag älskar tidiga helgmornar. Barnsligt nog tror jag att det beror på att lördag och söndag på nåt sätt är mina egna eller vad man ska säga. Ni fattar.

Idag vaknade jag dötidigt. Inte av helt egen vilja dock. Jag missade tvättid i veckan, vilket resulterade i nödinköp av underkläder och sämsta tvättiden någonsin. Klockan 7 på lördag morgon. MEN! När man vaknar till det här är det inte längre så himla jobbigt att ta sig upp;

 Nu har jag tvättat och promenerat över västerbron som är nästan lika bra som älvsborgsbron OCH städat. Fantastiskt. Och nu intas bruch;

Ha en fin helg på er.

Ensam hemma-kväll

Nyttigt

Efter dagar av in n out burger och milkshakes kan man utnyttja att LA också är en hälsans stad. Organic, probiotic och solvarma små pärlor.

Vlogg featuring Lisa

Hej alla bloglowers. Såhär fint kan man ha det på tisdagar om man känner en Lisa. Det kanske inte alla gör till mans sådär, men för guds skull, se till att skaffa er en då. Jag tycker att tisdagar är helt meningslösa i vanliga fall. Men idag är den ju svinbra såklart.

Westcoast Bestcoast

Hej alla bloglovers! Det är inte klokt så längesen det var. Jag vet. Tur att Emo bloggar så urbra. Jag sitter i alla fall här och är lite orolig. Jag nyser oavbrutet och har gjort det i typ 15 minuter nu. Ska jag bli förkyld nu? Det vill jag ej.

I alla fall. Jag har varit på Bästkusten VÄSTKUSTEN i helgen. Anledningen var ett litet kusinebarn som skulle döpas. Jag tog chansen på lite go taxfreeshopping på flygplatsen(kom hem med en hel drös livsnödvändiga krämer), lite familjemyz och vänmyz! Jag fick komma hem till Lodjuret och bjöds där på en fantastisk fisksoppa med riktig fisk och räkor. Kolla in:

 Mmm.

Hon är fantastisk. Sicken kväll och sicken härlig helg. Det känns dock även fint att vara tillbaks på the little essingen island.

Gordonburgaren

Hej blog lovers,
Igår gjorde jag hamburgare och inte vilka burgare som helst! Jag drog mig till minnes att Gordon Ramseys recept var en riktig höjdare. Dijon, ketchup, worchestersauce, rödlök och salt och peppar. Kladda ihop allt och stek som vanligt. Mjau va gott! Jag hade kunnat tänka mig en blue cheese-dressing till nästa gång.
När man ska vara borta från Sverige en månad så måste man förlusta sig med klassiskt svenska rätter. Förvänta er snart inlägg från diners och liknande.
Puss

Hej goda nyttiga efterrätt!

Experimentell lax

 

 

En kravlös och gräsänkelördag kan det bästa vara att experimentera lite med mat. Jag är, ju som känt, min allra snällaste kritiker. Då kan det vara roligt att överraska sig själv lite. Man vet att fallet inte blir så högt. Idag var jag sugen på ångad fisk, men eftersom vi inte har en sån där käck bambukorg, och köksutrymmet inte tillåter såna utsvävningar, så fick jag bygga en egen ångare. Det blev rätt bra, alltså.

Här ligger laxbiten i ett durkslag som står ovanpå en kastrull fylld med buljong. Laxen har sällis av chili, citron, salt, peppar och lite socker.

Et voilà! Jag serverade firren (som kunde ha fått lite mer tid i ångaren) med soja och surkål. Citron blir så jäkla gott när det är tillagat! Yumyum. Och chilin gav faktiskt mer smak än vad jag trodde. Nästa gång ska jag ha nåt mer smakigt på firren och dra i lite mer grönsaker i ångaren.

Nu ska jag chatta upp en fransos och sen klä ut mig till finsk och gå på partaj.Passande nog hemma hos Laxen.
smack

Himmelriket!

En riktig flane

Jag har ett litet problem.
Jag har lite för lätt att leva mig in i historier, både fiktion och verklighet. När jag läste "Hon går genom tavlan ut ur bilden" så trodde jag plötsligt att jag var en elvaårig mobbad flicka. Fast jag var 19 och hade kompisar och stod och sålde glass. Varje gång telefonen ringde blev jag nervös och undrade vem som ville MIG nåt?
Jag är också fortfarande arg på Robert Redford i The way we were. Att han aldrig var tillräckligt kär i Barbra. Varför ansträngde sig Barbra så? Och hur kunde han bara släppa kontakten med sin dotter sen? Det tänker jag på rätt ofta.
Just nu är jag också lite deppig över att popmorsa gjort slut.
http://nojesguiden.se/blogs/emelie-thoren/honey-im-tougher-rest
(Så bra refererat till en av Bruce Springsteens bästa låtar också.) Jag känner inte henne och inte hennes kille, men jag blir helt tagen av hennes ledsenhet.
Jag kommer ihåg när hon gjorde slut med Kalle, som är hennes dotters pappa. Jag blev helt knäckt och tänkte "Men varför måste alla göra slut?!"
http://popmorsa.blogspot.com/2010/07/its-all-over-now-baby-blue.html

 

Då hade jag, bara några månader tidigare, varit med om samma sak. Men det var lättare att läsa om en person jag inte känner. Nu, när hon gör slut igen, är jag inte alls nära att göra slut, men jag grottar liksom in mig i hennes olycka och lyssnar på gråtlåtar.

Alltså, den här jävla låten! Det är fan en svensk Halo! Inte ofta man kan säga det. <3
För övrigt gör den här inlevelseskiten att jag aldrig kommer se Lilja 4-ever och aldrig läsa James Freys A million little pieces (även om jag vet att den bara är semi-sann).
Nu ska jag tänka lite på mina riktiga vänner istället. Dom är tuffare än de flesta.

Yes! Den shapade upp sig!

Kroppens dag

När man vaknar en söndag klockan halv två, alltså 13.30, utan att ha druckit en droppe alkohol, eller tröttat ut sig på annat vis kvällen innan, finns det två vägar att gå.
1. Straffa ut kroppen. Ta med den på en helvetestrekkingtur och späka den med morotsjos och groddar.
eller
2. Bestämma sig för att nu när kroppen ändå fått första delen av den till sin favoritsyssla, så kan det lika gärna bli en Kroppens dag, där man skämmer bort den lite extra.
Jag valde, kanske inte helt oväntat alt. nr 2, och mjukstartade således med en smoothie. (eller ja, efter Lövets frukost)

Kroppen sa nåt om chokladmousse och jag lommade lugnt bort till affären för att handla choklad och grädde. Passade också på att fylla på teförrådet eftersom det känns som den säsongen börjar på allvar nu.
Första satsen chokladmousse blev en soppa. Det var liksom en god chokladsoppa med lite whiskeysmak, men mousse var det inte.
Inte så tyngd av misslyckandet (och med magen full av chokladsoppa) gjorde jag en trattkantarellsoppa. Kroppen ville nämligen ha lite mat.
Jäklar va gött det blev! 1-1 i smakvinster.

Sen hoppade jag upp på hästen igen och gjorde en sats chokladmousse till. Well, det blev liksom samma grej. När jag smält chokladen, blandat i en äggula, vispat grädden och sen ska sammanföra de två SÅ BLIR DET EN SOPPA! Vad är felet? Jaja, jag hällde upp soppan i två glas och hoppas att kylen ska uträtta nån slags magi, så att det är mousse om ett tag. Återkomemr med en spännande rapport om hur det gick.
To be countinued...

Saken är biff. Och halloumi.

 

Idag kom jag hem från jobbet utan en djup ovilja att gå in i en mataffär och med en brinnande lust att LAGA mat. Min normala tanke är bara "FÖDA NU!", så jag kände att det var på sin plats att utnyttja den nya känlsan. Jag skulle gissa att det hela berodde på de fem små prinskorvar jag åt vid pass klockan fem, när jag satt med Noffi i redigeringen (han fick Sambal-röra). Hungern peakade alltså inte när jag nådde spärrarna på hemmaplan även om klockan tickade mot sju.

Jag meckade ihop små biffar, med parmesan i. De blev faktiskt saftiga trots att det bara var nötfärs. Annars brukar ju fläsken ge lite extra moist.

Så här i efterhand känner jag att jag skulle haft chili i.

Paprikan grillades rätt hårt och fick lite balsamvinäger. Det blir så jäklarns gott. 

Igår var jag och Lövet och firade Lövmammans födelsedag. Hon hade gjort fantastisk mat. En bouillabaise med små mycket och djup smak att man föråt sig och en efterrätt som av Lövet fick kommentaren "Det smakar köpt!" Det skulle tydligen vara en komplimang. Det var i alla fall en slags Tiramisu, fast mycket tjusigare och mycket godare. Jag tycker att tiramisu kan vara lite tråkigt ibland.

(det var inte den på bilden, men inte helt olik. Jag ville inte plocka fram mobilen och börja plåta mitt i födelsedagsmiddagen. Ångrar mig lite nu.)

Mat is Life

- Har bloggen fått lida av att det har varit mycket jobb på sistone? 

- Svar ja. 

- Har det varit mycket göttigt att blogga om? 

- Jajamen! 

- Är det kanske då dags för en bildkavalkad?

- Om du verkligen vill?

- Jaaa! Jag vill jag vill!

- Okej.

Det öronbedövande härliga i att både Kris och Lisa bor här nu. Heaven. I söndags blev det exempelvis brunch i sällskapet.

Kris åt råbiff. Mjau.

 

Lisa åt så här snabbt och gjorde alla gifta kvinnor på stället extremt nervösa med sin sensuella air.

  

Stekmat till en stekare, skulle den här lilla rätten jag fräste ihop igår kunna heta.

Det här är tyvärr den enda bilden jag har från lördagen när Kris bjöd på tryffel och tallegio-risotto. Mums var det, trots att den färska tryffeln underlevererade i smak. Sällskapet: tvärtom.

Här är det inte kronologi som gäller! Det här är nämligen lördagsbrunchen som Lövet styrde upp. Ni fattar inte hur grymt det är att ens bästis kan smita förbi på frulle!

Andra saker som hänt: Bosse har fått nya glasögon:

 

och jag en ny byrå.

Att komma hem till mat

Frukost, I wanna marry you!

 

Idag var ordningen återställd och Lövet pinnade iväg och firrade en finfin lördagsfrukost. Kantarelltoast, torkad ren och salami. Ett ägg och yoghurt fick inte plats på bild. Ej heller kaffet. Frukost is my drug.
Matupplevelser senare under dagen:
Ett snabbmatsställe som hette Serrano (wtf?) hade helt ok burritos MEN helt asstarka margaritas för 75 pix! Dagens spaning.
Nu: transfettskalas

Middag med många såser

Hej alla bloglovers. Gud vad härligt att måndagen är över. Jag tror inte ett skvatt på alla dem som snackar om det här med att det är så härligt när måndagen drar igång veckan och att man får nystarta och allt det där. "Nu kickar vi igång den här veckan" är det sämsta uttrycket jag vet och jag tycker personligen att just det där syns i alldeles för många bloggar. Jag säger som det är, sjukt jobbigt med måndagar.

Det viktigaste på måndagar tycker i alla fall jag är att man fixar till en riktigt fantastisk och fin middag. Här sitter jag således nu med min tomma tallrik och minns den underbara rätten jag precis förtärt, så att säga. Vi kan kalla den "röra med många såser". Det låter lite som ett indiannamn märker jag nu.

Röra med många såser ser i alla fall ut såhär;

Mmmmm. Jag skulle som vanligt ta bilder under processen, men glömde som vanligt också av det. I alla fall. Jag gjorde en blandning på rostbiff, rödlök, kräm fräsh och tacosås. Och salt och peppar. Sen är det bara en massa sallad och grönsaker. Därtill serveras då såser, vilket namnet på rätten utlovat tidigare. Guacamole och Taco-sås, närmare bestämt.

 A. De här grejerna hade jag i, bland annat.

 Till sist vill jag bara hemskt gärna visa hur "hemma" jag är här i Stockholm redan. Här ovan är mina hundar, som nu bor i vardagsrummet.

.

Och rådjuren

Fina va? Kan du.. hinna undan.. minahundardetkommergärnahetaundanminahundardukommerintehinnaundan...mina hundarminahundarminahundar.

Nä, jag vet inte om den är så, den där låten, men ni vet vilken jag menar va?
Ha nu en fab kväll va.

Mums, dinner made by others

 

Hej middag, som jag fick komma hem till. Lammfärsbiff, pommes, tomater och rostad vitlök. Mjau, va fint. All courtesy of Lövet som varit på Cajsa Warg och handlat. Älskar den butiken. Det är som 7eleven (som jag älskar) fast med riktig mat. Men man behöver liksom inte dö stormarknadsdöden. 

 

Och som om det inte vore nog med bortskämning. Igår vaknade jag och sa: "Åh jag är sugen på majskolv med smör". Senare serverades jag just detta. Tillsammans med färsk chorizo (alltså, ni måste köpa den! I sånt där paket med svart logga. Sjukt bra och prisvärd körv) och kantareller.

 

Som kronan på verket: Glass med äppelklyftor stekta i kanel. Min mage jamade av lycka och glädje. (Här kan man också skymta pyjamasen. Det är verkligen säsong nu.)

Nu kanske ni tänker "Men lagar inte den där bortskämda skiten nån mat SJÄLV?!"Jo, för tänk för att jag gör det. I lördags hade jag så jäkla fint besök och skulle inviga "Om jag var din hemmafru" (borde det inte heta vore?). Jag valde ut ett borztj-recept, men vill liksom inte prata så mycket mer om det. Det blev ingen succé, om man säger så. Det knullade inte i munnen. Det blev en ganska tråkig tomatsoppa. Och fastän mina underbara matgäster åt väluppfostrat mycket så blev det liksom åtta portioner kvar.

Lotta, du ska få en ny chans. Det var nog inte bara du. Fast det var märkligt att det bara var två rödbetor i rödbetssoppan. Men jag ska vara ärlig. Jag följde inte receptet slaviskt. Jag missade ord som "riva" och "sjuda" helt.

Dagarnas dag

Hej Lördag-lovers!

Igår kväll träffade jag inte mindre än två snygga och smarta bloggläsare! Ja, alltså de var ju i mitt sällskap på krogen, så det var ju ingen okänding som hoppade fram å liksom "å, jag läser din blogg! Kan jag få ta kort med dig?" (men det kommer). Jag älskar när smartisar och snyggisar läser bloggen! (ni andra är såklart lika välkomna).

Dagen har bjudit på en fantastisk promenad med finaste Lisa, som numer är stockholmare och som vi alla ska göra vårt bästa för att få ha kvar här.

 Kronologiskt (som de älskar på svt-sporten ;) så började dagen med frukost. Eller ja, det började med att Lövet gav sig ut på sjön, att jag somnade om och blev väckt av telefonen halv tolv. Mjau.
Lördagsfrukosten blev inte jättekul MEN äppelmoset som Anna gjort är fan det godaste jag ätit. Kanel och grejer i. Mmmm

Sen tog jag på mig sportkläderna och gick över till hornstull. (jag är inte arg eller bekymrad utan har bara solen i ögonen. Dock skriker pannan efter botox! skoja)

Där mötte jag en minst lika sportig Lisa och vi gick över hela söder med förorter. Här ett konditoristopp i Gröndal.
Sen kom jag som vanligt hem med en vansinnig hunger, inte haft en tanke på att inhandla nån lunchmat och ett kylskåp som inte skriker "Välj och vraka!" precis.
Jag svängde iallafall ihop en omelett. Först tog jag pyttelite bladspenat (allt som fanns) och smörstekte med en vitlöksklyfta och peppar. Sen öste jag på med cheddar innan jag vek ihop omeletten. (Då gick den sönder, men det gör inget.)

 

Så här såg den ut. Men sen, inspirerad av alla kokböcker jag fått hem, pillade jag fram lite spenat:

 

Visst va!

Inte mindre än tre kokböcker fick jag hem idag! Självklart kommer en snabbrecension av första intrycket:

 

Åh mama här var det avancerade grejer! Alltså, Mathias, det är såklart jättegott det du gör, men vilka hemmakockar klarar av sånt här? Vissa rätter har en hel sida ingredienser. Och då är det ingredienser som man inte direkt hittar på 7eleven (min bästa affär). Jag älskar din mat, men du får laga den.

Hej Plura! Det här var kanske lite av ett hastverk va? Alltså, recept på stekt korv och potatis? Kom igen. Här har vi kanske det omvända problemet från Mathias. För att en kokbok ska behövas får det gärna vara lite mer än "häll lite citron på firren och ta ett glas vitt". Sen mjölkar de tv-serien! Texterna är på pricken lika pratorna i tv-programmen. Jaha, så Plura snackar så? Nej, för det är ju inte hans som skriver pratorna. Men hur som helst, trevlig bok. Och en glad överraskning på sidan 122!

Fina Johanna står och meckar kaffe! (hur fan vänder man bilder?!)

 

Sist ut är Om du var min hemmafru. Jag ÄLSKADE bloggen när den kom! Asheta Lotta som blandar diskbänksrealism med smakorgasm. Mjau. Sen kanske inte jag personligen tycker att Landet Brunsås är så himla bra som det ser ut, liksom. Snygg yta, javisst, men innehållsmässigt sådär. SOm en tårta som ser så jävla god ut, men som sen smakar lite för sött och lite plastigt. Men nu avr det ju inte tv-programmet som skulle recenseras. Ej heller Lotta själv. Men boken är riktigt bra! I sann Pretentiös kan man vara i sovrummet-anda är vissa recept snabba som vinden! Bäst i högen och troligtvis källan till middagen jag ska laga ikväll till de heta bönor som strax äntrar det Feukska hemmet. Go Lotta!

Hon bloggar förresten fortfarande, fast nu på taffel: Om jag var din hemmafru-bloggen