tisdag 29 juni 2010
Livets soppa
Så var den då äntligen här. Supervärmen, som den kallas på kvällstidningska. (visst saknar man den lite koolare ryssvärmen?) Temperaturen ställer helt andra krav på födan. Borta ur tankarna är alla mustiga grytor, tunga redningar och annat vintrigt värmande. Men att helt sluta äta är inget alternativ. Vad göra då?
Jo, då tänker man på vad de äter på varma ställen. På spanska solkusten till exempel, där äter man Gazpacho dagarna i ända. Sagt och gjort, några riktigt frodiga tomater samsades i mixern med chili, vitlök, en skvätt vinäger, buljong, lök och grillad paprika. I ugnen fick en bit bröd sällskap av vitlök och kapris och för den riktiga spanska känslan serverades en bit manchego till.
Måltiden intogs på en balkong för den rätta utlands-känslan. Detta får man gärna kommentera frekvent "Visst känns det som att vara utomlands?!"
För att riktigt förhöja känslan av semester rekommenderas två saker: ha alla dina grejer ouppackade i en resväska och lär dig inte att hitta i ditt område. På det sättet blir varenda liten mathandlingstur ett äventyr, inte lite likt den nyfikna jakten som ofta uppstår på just semestern.
Betyg: himlen kan vänta.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)